Sjuk är man när man känner att livsgnistan släckts och man känner för att gå å lägga sig redan klockan fyra på eftermiddagen. När man klockan halv ett ännu inte somnat och ens pappa kommer in å sätter sig i sängen undrandes om jag verkligen ska åka o jobba imorrn, då han varit rädd att jag ska kvävas av den hemska hostan som fått honom att en gång entra mitt rum. När sedan ens moder även hon kommer in o frågar hur jag verkligen mår. När pappa går o hämtar tablett o vatten och morsan hämtar mjuka näsdukar eftersom näsan blir för röd o fnasig av vanligt torky. Jag var även tvungen att smörja in näsan med idomin innan de var nöjda. Under allt detta satt jag, som i en annan värld, och undrade vad som egentligen hände, sov jag fortfarande eller var jag vid medvetande? haha..så dåligt mådde jag ju inte:P