Jo, från att ha sytt allt från jacka tíll underbara fleecebroscher (ja, ni som inte gick textil o mode vet väl inte vilka dessa är. Men jag kan avslöja att de kunde användas till mer än brosch. Grymt heta iallafall och gjorda av krympta ulltröjor) Så, nu degradera jag mej ytterligare några steg och för första gången i mitt liv har jag sytt gardiner, jag menar, att sy gardiner skulle väl inte vara så svårt? haha. Så när jag satt där och sprätta de där 120 j*vligt långa centimetrarna, kom jag fram till att de var inte så förbannat lätt ändå. MInnena flöda tillbaka till den tid jag satt o skolan och alltid, verkligen alltid sprättade. Hade jag inte min sprättare i närheten var det katastrof. Ni anar inte hur många gånger man kan sy fel på  en enda söm, jag bevisade iallafall att det gick att göra ett ex antal gånger. Inte underligt att vi, några utav oss, alltid fick komma tillbaka på vår lediga dag (fredag). Fy faaen vilken pina vi gick igenom under det där läsåret, vilka rejäla downperioder vi hade. Men visst kan jag sakna det. Vi var ju iallafall j*vligt effektiva och hade j*vligt kul vissa dagar;) Alla våra smeknamn, våra mobboffer (btw..såg en viss lidköpingsbo för några veckor sen. hehe) , våra elaka perioder mot varandra...haha, våra fester, ätaute-dagar. Vi gjorde en del asså. Just det, vi var nonchalanta också.  

Fick bara lite flashbacks från en svunnen tid.