Idag hände det verkligen saker i mitt liv som jag verkligen känner är värt att dela med allmänheten, mest för att ni ska känna medlidande...dock. För jag har haft så outgrundlig otur så jag helst bara vill ligga i fosterställning just nu!

Dagen började med ett diffust, underligt ljud nära mitt vänstra öra...helt utmattad, yrvaken och med ansiktet nertryckt i kudden sträcker jag mig efter mobilen, som visar sig inte ligga där jag la den igårkväll. Nej nej, den har jag, antagligen under en omedveten stund mitt i natten, dragit ner den mellan soffan o sängen. Jag lyckas iallafall hitta den och det visar sig att jag har 5 sms o ett samtal från Charlotte (min livslevande väckarklocka), fattar dock fortfarande inte att klockan är 20 över 9 och att jag försovit mig med 2 timmar. Efter en minut kommer verkligheten ikapp mig! Jag slänger mig ur sängen i en fart som jag kan mäta upp till 100km/h, duschar i samma hastighet. Under tiden inser jag att jag inte har packat inför min hemresa som avgick direkt efter lektionen. Väl ute ur duschen och har nu en kvart kvar innan bussen går, packar som en galning, och det visar sig att jag nästan är i fas med tidsplaneringen..nöjd..väl påväg ut ur dörren lyckas jag välta den beryktade "pantpåsen", ett hundratal flaskor o burkar rullar ut över golvet och mitt fosterställningsbegär börjar stiga mig över huvudet...i samma ögonblick förstår jag att bussen är missad och att försening till lektionen är ett faktum.

När man tror att det inte kan gå så mkt sämre, men jag lovar...i mitt liv kan det. Bussfärden till skolan visar sig bli den längsta i världshistorien...blir tvungen att ta den relativt sega skolbussen, men hur faaen kan det vara så att just idag ska den stanna på varenda j*vla hållplats?! sen att den där trucken som stod mitt i vägen o förhindra bussen att komma fram inte förstod att det satt en panikstressad Johanna i den gjorde mig förtvivlad! Fick iallafall vara med den sista timmen på föreläsningen...

Så kommer det till hemfärden till vårt kära Vara...smärtfritt tänkte jag, hade ju en vattentät planering. Nästan hela vägen till Mariestad var händelsefri tills jag råkar titta lite längre ner i min medhavda påse, och vad ligger där?! Hyrfilmen från Nöjesbutiken i Karlstad! HÄRLIGT!...är nu grymt belåten med mig själv... Går av och sätter mig på tåget. Sitter där i en kvart då konduktören kommer, och för er som inte visste detta, så tar inte dom emot kort! Och jag som inte "orkat" ta ut några kontanter...jag blir tillsagt att fixa nån som kan komma fram med pengar hemma i Vara. "Missar" dock att ringa till farsan, vilket resulterar i att jag inte får tag i några pengar vid avgång. Jag blir tillåten att lämna tåget av en irriterad konduktör och jag svär tyst tillbaka...skyll er själva!

Nu är jag ändå hemma, inte riktigt nöjd med mig själv kanske...men ser ändå fram emot helgen med nyfikna ögon! Och ja, jag kanske börjar blogga igen...det verkar vara dags igen!