Konsten att fördriva en timma i Mariestad.

Tänk er att ni så fruktansvärt gärna vill stanna en timma till hemma i Vara att man väljer att spendera en och en halv timma längre i väntan än behövt. Detta gjorde såklart jag, och därav en och en halv timma i Mariestad var tvunget att spenderas. Saken till den är att jag har en kompis, Julia, som bor bara 50 meter ifrån busstationen. Underbart, kan man tycka...men sen när man inte har hennes nummer inlagt på mobilen (nej, julia, haha...jag hade raderat alla sms på ersättarmobilen så fanns inte ditt nummer kvar...) och att det är kodlås upp till hennes lägenhet så det vart ju misslyckat redan från början. Nånting som även borde tilläggas är att väntsalen på busstationen i Mariestad har blockats, pga att nån som kände en oerhörd nöd att tillfredställa sina mänskliga behöv just där inne. Så vad gör man, man går och spenderar tid på ICA Oxen, men när jag väl gått runt där i närmare 40 minuter, började det kännas töntigt så jag begav mig ut igen. Denna gången med ex antal mer ätbara saker..så som chokladbollar. MEN, jag hade ju glömt något att dricka! (ÅÅÅh, det är ju bara inte sant!) Nu, vart jag ju ändå tvungen att gå in på Pressbyrån, där han jobbar...HAN SOM VERKLIGEN BARA ÄR FÖÖÖÖR TREVLIG, han är helt enkelt för mkt. Men vad skulle jag göra, jag var ju törstig liksom, och jag kunde inte gå tillbaka till ICA heller...det vart för långt. Så jag går in...och så fort jag sätter foten innanför så börjar hans mun glappa.

- har du provat den nya Lokan?
- nej, du, det har jag inte..he he he (fejkskratt)
- du borde, den är verkligen hur god som helst, jag provade den förra veckan, kunde verkligen inte sluta dricka den asså!
- jasså, så den var så god.
- ja gud ja, smakade piggelin hela den, aaa du borde verkligen ta den istället.
- he he, nääe, ööh..ööööh, jag gillar den lila!

Inser att jag hellre står ensam ute i kylan utan vantar än där inne med Herr Glappkäft. Så väl ute, sittandes på en bänk, i minusgrader i färd med att hålla fingrarna varma med att smsa kompisar, så börjar självklart batteriet i mobilen ta slut. UNDERBART. Cirkus en halvtimma senare kommer äntligen bussen, jag överlevde ännu en dag ute i kylan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0